Synördens örhängen

Man kan inte få för många symaskiner till sitt stall.
Men fingerborgar? Det vette sjutton...

Jag och ett gäng andra sybloggare här i Uppsala har slutit oss samman för att junta. Tanken har väl funnits hos flera av oss sen en tid och nu i höst har det äntligen blivit av! Mycket trevligt måste jag säga!
Just nu syr vi grejer till julmarknaden som hålls i stan i slutet på november.
Jag kommer även att göra ett gäng smycken.
Hm hoppas Uppsalaborna gillar vad vårt lilla sykollektiv har knåpat ihop...

Kärt halsband

Jag gillar svalor.
Jag gillar rosor.
Jag gillar religiösa föremål.

Och så gillar jag färgen jade och mässig.

Med andra ord pirrar det lite extra när man lyckas baka ihop allt det där till ett lite litet föremål man kan bära runt halsen.

"Kalas-Skjorta"

En 2-åring med stark vilja agerar sällan frivilligt som provdocka, men jag har kommit på ett sätt! Jag sätter helt enkelt ordet "kalas" framför plaggets namn och genast blir det hela mycket intressant för en partysugen, glasslukande, saftsurplande liten plutt! Men jag tror hon har genomskådat mitt genidrag för nu går benen som trumpinnar igen när ordet "prova" yttras...
Här syns alltså en rymlig kalas-skjorta med kinakrage i gammalt, älskat tyg.
Knappar i "silver" har den också fått, men det blir sällan bra med min kamera...